Drygt ett halvår till överlämning - Nedräkning för Nationalmuseums renovering

Publicerat

Sedan sommaren 2014 har Statens fastighetsverk arbetat med renoveringen av Nationalmuseum på Blasieholmen i Stockholm. Uppdraget, att förvandla Friedrich August Stülers byggnad från 1866 till ett fullt modernt, säkert och besöksvänligt museum - samtidigt som höga kulturvärden bevaras - är en komplex uppgift. Med cirka ett halvår kvar till överlämning återstår fortfarande mycket arbete men på sina ställen kan man nu börja skönja det fina resultatet. Idag bjöd Statens fastighetsverk in pressen till Öppet bygge för en smygtitt.

Att det händer mycket i byggnaden är tydligt, med närmare 280 personer arbetandes på plats är det full aktivitet överallt i huset. Utöver en stor projektorganisation kan man under en rundvandring träffa på smeder, målare, murare, ställningsbyggare, plåtläggare, rörläggare, akustiker, hissmontörer, plattsättare, stuckatörer, stenhuggare, konservatorer och sprinklerinstallatörer. Många skilda yrkesutövare som alla har samma mål i sikte; att bidra till att ge Stockholm och Sverige en ny museiupplevelse i en unik kulturmiljö från 1866.

Balansakt mellan dåtid, nutid och framtid

En självklar utgångspunkt för Statens fastighetsverk under renoveringen har varit att tillgodose verksamhetens många behov vad gäller klimat, säkerhet, tillgänglighet och logistik. Krav som är nödvändiga för att bedriva museiverksamhet och för att kunna vara kvar i den byggnad som på 1860-talet uppfördes för att vara Sveriges främsta konstmuseum.

- Att verksamheten blir kvar i byggnaden har i sig ett ovärderligt värde. Sedan gäller det för oss att balansera mellan att värna ett 150 år gammalt kulturarv och att utveckla byggnaden. För att lyckas har vi ibland varit tvungna att göra stora ingrepp men mycket har också kunnat lösas genom innovativa och bitvis helt osynliga lösningar, säger Åsa Albihn, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.

Ett exempel på en sådan lösning är klimatanläggningen på mellanplanet. Genom att placera ventilationskanalerna under golvet på våningen ovanför döljs de helt för omvärlden. Ventilationsluften får sedan strömma ner från taket genom salens många takrosetter. I dessa finns även brandskydd i form av sprinklers gömda.

Ett museum som flödar av ljus

Ett av renoveringens mest iögonfallande resultat är att ljuset åter flödar in genom museibyggnadens 300 fönster. Ett faktum som kommer att förstärka besökarens konstupplevelse men också ge en k��nsla för byggnadens placering i staden.

Ljust är det numera också i den södra ljusgården. Hörsalen, som tidigare var placerad här, är riven och de fönster som varit igensatta är framtagna i teglet. I rummets mitt har museets nya hissar tagit plats. Här finns en stor transporthiss som vid behov kan frakta konst och föremål på ett säkert sätt. Övrig tid kommer den, tillsammans med övriga hissar, att bidra till en förbättrad logistik för besökarna. En annan nyhet är att de båda ljusgårdarna försetts med tak av glas.

- Glastaken över ljusgårdarna tillhör utan tvekan de största utmaningarna i projektet. Takkonstruktionerna anlände färdigmonterade på en stor pråm en tidig söndagsmorgon i höstas. Vi var många som höll andan då en specialkran lyfte de två, 25 ton tunga och 342 kvadratmeter stora, stålkonstruktionerna på plats, säger Cecilia Brännvall, projektchef vid Statens fastighetsverk.

Sedan dess har stålkonstruktionerna, som har ett intrikat och vackert triangelmönster, försetts med glas – ett arbete som tagit ett antal månader att genomföra.

Mer volym och starkare färger

En annan märkbar förändring som renoveringen fört med sig är att flera utställningssalar återfått sin volym efter att sekundära mellanväggar har rivits. Mycket arbete har också lagts ned på färgsättningen. Genom undersökningar av konservatorer, antikvarier och målare har mycket ny kunskap tagits fram om hur byggnadens tidigare kulörer på väggar och tak sett ut. Vissa rum har återfått sina ursprungliga kulörer, andra har fått den kulör som rummet hade vid den tid då den fått sin nuvarande prägel, t ex vid 1920-talets ombyggnad. En tredje, och till antalet stor kategori rum, är den där museets intendenter och utställningsdesigner låtit presentationen av samlingarna styra valet av nya kulörer. Med avstamp i arkivstudier har utgångspunkten varit att framhäva både 1800-talsbyggnaden och konsten.

- I takt med att nya ideal utvecklats har museet målats om. De vita väggarna som blev populära i konstmuseer på 50-talet har nu fått stå tillbaka för nya uttryck med ännu äldre referenser. En serie av rum har målats i olika nyanser av grönt, gult, rött och rosa som samspelar med färgerna i 1700-talets konst och konsthantverk, vilket blir en ny upplevelse för besökarna, säger Helena Kåberg, intendent, design- och arkitekturhistoriker vid Nationalmuseum.

Det senaste året har också inneburit ett stort antal konservatorsarbeten runt om i byggnaden. Utöver alla färgundersökningar har bland annat det vackra taket i museets nedre och övre trapphall konserverats vilket gör att detaljer framhävs på ett helt nytt sätt.

Runt om i huset finns tecken på mycket stor hantverksskicklighet. Den uppmärksamme besökaren kan till exempel lägga märke till att museets nya innerfönster försetts med ådringsmålning eller att tak på flera ställen försetts med dekormåleri.

Exteriöra förändringar

Utöver all interiör ombyggnad och renovering har mycket exteriört arbete genomförts. Taket har renoverats och belagts med kopparplåt, fasaden lyser åter ljus efter att stenar tvättats eller bytts ut och i Museiparken finns en ny byggnad med en fasad av flätad betong. Den senare ska nyttjas för museets servicefunktioner.

Mycket är klart, annat återstår

Ett drygt halvår återstår innan det är dags för Statens fastighetsverk att lämna över den färdigrenoverade museibyggnaden till Nationalmuseum. Under den här tiden ska installation av teknik i dörrar för att säkra tillgänglighet, brandsäkerhet och klimat fixas, hisstornet ska få en fasad av flätad patinerad mässing, parkettarbeten och läggning av kalkstensgolv ska avslutas, ljusgårdarna ska putsas, toaletter installeras och driftsättning injusteras och samordnas, för att bara nämna något. Hösten 2018 kan du som besökare sedan ta del av det färdiga resultatet, då öppnar museet – ett museum som ska ha besökarna och konsten i centrum.

För mer information kontakta:

Cecilia Brännvall, projektchef Statens fastighetsverk, 010-478 73 96, : :

Åsa Carlberg, pressekreterare Statens fastighetsverk, 010 478 76 00, :

Lena Munther, kommunikationschef Nationalmuseum, 08 519 544 65, :

Pressbilder:

https://news.cision.com/se/statens-fastighetsverk

Pressfilm, sifferfakta och mer information om projektet:

http://www.sfv.se/sv/fastigheter/pagaende-byggprojekt/stockholm/renovering/

Den kommande museiupplevelsen:

http://www.nationalmuseum.se/